Mitt namn är Benny Melin och min karriär inom musikbranschen har mest handlat om att fuska sig fram som gitarrist i olika band. Att stå på scen är himla kul, speciellt när allt funkar och man får respons direkt från publiken. En lyckad spelning lever jag länge på.

Jag har alltid varit road av att spela in musik. Det finns en viss spänning med att försöka fånga en tagning som inte nödvändigtvis behöver vara perfekt, men som känns rätt. Så fort man trycker på den röda knappen höjs pulsen en aning och man skärper sig lite extra samtidigt som man känner tryggheten att kunna göra en omtagning ifall det sket sig.

Själv är jag lite allätare när det gäller musik men helst lyssnar jag på rock'n'roll, rockabilly och surf. En fördel med att spela in musik med lite retro-stuk är ju att man kan godkänna en bristfällig ljudkvalitet men jag ser inget egenvärde i det egentligen. Ambitionen är trots allt att minimera brus och sträva efter ett ärligt, naturligt ljud och gärna med lite karaktär.

Studion finns på övervåningen i mitt hus ute i Dalsländska obygderna. Det finns ett kontrollrum, ett studiorum och lite småutrymmen där man kan skruva upp gitarrförstärkarna på rätt volym. Akustiken är ganska dämpad, ungefär som ett vanligt möblerat rum. Jag fixar inte att spela in storband eller gospelkörer men ett ordinärt rockband på 4-5 pers funkar bra, så länge instrumenten inte är större än att man kan bära dem upp för trappan.

Det finns lite instrument och förstärkare på plats om man inte absolut vill spela på egna prylar.

Det är konstigt att man aldrig nöjer sig med den utrustningen man har, utan ständigt fyller på önskelistan med sånt som man absolut inte klarar sig utan. Under tiden jobbar man vidare och på nåt vis funkar det ändå. Jag föredrar apparater med knappar och rattar framför datormiljön, mest för att det är roligare att ta i prylarna med händerna, känna lukten av elektronik, koppla en massa sladdar eller bara att få stoppa undan en värdelös mojäng i garderoben så att man kan hitta den några år senare och bli lite lagom nostalgisk.

Jag spelar in på en 24-kanals Fostex hårddiskrecorder och nu har jag äntligen installerat ett 24-kanalsbord också. Det dröjde ett tag eftersom jag då blev tvungen att bygga ny bänk men nu är det klart. I övrigt inget märkvärdigt, lite kompressorer och effekter som behövs plus så bra mikrofoner som ekonomin tillåter. När jag mixar ner låtarna blir det till en Fostex DAT-bandare eller Alesis CD-brännare.